Äntligen skulle vi få träffas. Skype är bra, mobiltelefon är oxå bra och mejl funkar ett tag. Men på riktigt hade vi inte träffats sedan innan Babs drog iväg på sin resa runt Nya Zealands sydö. Och det var ju ett halvår sedan. Vi hade lyckats pricka in två dagar och träffades uppe hos Ylva på Kajak och Uteliv på Gräddö. Ylva tog emot oss och bjöd på urgoda mackor och kaffe som gav oss energi nog att vindla oss ut till Håkanskär.
Det gick långsamt. Vi skulle komma ikapp ett halvår och alla som känner Babs och mej eller båda vet att vi kan prata. Mycket, ofta och länge…
Till slut skymtade vi Håkanskär och vi drog upp våra kajaker rakt på ett hjortronbestånd. Det artade sej till en gourmetpaddling, minsann…
Foto: Babs Lindman
Foto: Babs Lindman
Efter en landstigningsöl och desperat grävande i Ost-och persiljechipspåsen konstaterade vi att vi hade ett tält som skulle mått bättre med hela tältpinnar, varför vi satte upp en tarp och drog igång med middagen.
Krabba med nudlar i lime och chili toppade med cashewnötter smorde våra magar, och ur kylväskan hittade en Brie från Skärvångens mejeri upp. Den kröntes med hjortronen som hade fått sällskap i pannan med lite smör och socker. Händelsevis hittade vi en riesling i ett av packutrymmena. Idioter ska ha tur, säger alltid min mamma 
Foto: Babs Lindman
Håkanskär är omgivet av en hel massa kul fyrar och sjömärken och jag stod mitt i natten och pejlade fyrar, fastställde sektorer räknade antal blinkningar och jämförde med sjökortet medan jag hojtade glatt till Babs att NU, så visste jag minsann exakt var vi var. Om vi nu hade tvivlat innan, förstås
Babs sprang lika nördigt runt med sin kamera och plåtade solnedgång och hjortron med lika stor entusiasm och jag är tacksam att ingen såg oss. Vi hade nog framstått som lite minst sagt märkliga. Men när jag tänker efter är vi nog ganska märkliga. Och när jag tänker efter lite till så är det nog så att alla är märkliga. På sitt sätt.
Foto: Babs Lindman
Två dagar med Babs var precis vad jag behövde för att få massor av inspiration till helgens kurs i “Grundsäkerhet” för tjejer. Babs stannade kvar i Gräddö och höll en kurs i Kajak och Utelivs regi, medan jag rattade MYSan (bilen) söderut och packade om kajaken.
Tack för bilderna, Babs!
Inlägg (RSS)
Tack själv Carin!
Underbarare sällskap hade jag inte kunnat haft!
/Babs
Super vackra bilder
/Björn S
Åå va jag blir sugen på att få komma mig ut när jag ser hur bra ni har haft det. Men efter två veckor utan kajak, men med min kära mor uppe i Skellefteå kommer jag ner till två veckor av jobb *suck* men sen, blir det tre veckor av ledighet och paddling. Då ska jag åka runt i min vita fina goa kajak och bara ha det… minst lika bra. Hoppas jag får nån med mig bara.
Åh, men jag vill ju också följa med! Nästa gång?!??! /Västkusten-Ulrika.
Bengt:
Och dessutom få betalt för det! Vi ses då.
När man är sin egen arbetsgivare är det lätt att skjuta till medel för kompetensutveckling…
Du får ju paddla i morgon
Ulrika:
Nästa gång! Vi kommer snart till Västkusten. Men på måndag och tisdag ska jag få åka upp till Babs och Dala Floda för att gå fors 2:an
Jag lovar och göra dig sällskap Bengt…och er andra också förstås om ni vill ;-).