Med risk för att göra några individer med Y-kromosom stötta konstaterar jag att aldrig har man så kul som under en kurs med bara damer. Faktiskt. I lördags var det dags igen. Där stod Yvonne, Martina, Anethe och Sanna med nyborstade tänder och mungiporna i öronhöjd vid en tidpunkt som många skulle betecknat som okristlig.

Alla bilderna är tagna av Sanna Janz med stadig hand, även när det gungade som bäst

Vi konstaterade unisont och lite skamset att det var just navigering och orientering vi ville träna mest på. Bland annat.

Men så ville vi ju riva av lite räddningstekniker på lite skumpigare vatten, varför vi spättade ut till norra delen av Kanholmsfjärden. Efter en stund fick vi se en arbetsbåt komma tuffande mot oss där vi låg och busade och badade. Det visade sej att man dragit på sej rollen av räddare och såg fram emot att få ta hand om oss stackars kajakister som råkat i sjönöd. Vi tackade artigt nej till erbjudandet om sjöräddning och försäkrade att det var ingen fara med oss. Alls.

Efter väl förrättat värv, dvs mycket bad, många garv och en hel del goda erfarenheter blev det en eller annan rövarhistoria runt köken som puttrade inbjudande. Ingen protesterade när förste man (!) gav upp och proklamerade sovlov. Lagom då började regndropparna söva oss. Vältajmat.

På söndagsmorgonen krävdes det inte en raketforskare för att inse att Windguru hade haft fel. Det händer ytterst sällan. Istället för 5 m/s sydlig som var utlovat, fick vi anpassa oss till 10 m/s västlig vind. Söndagen gick åt till att praktisera lämpliga sätt att hantera fallgiriga kajaker i sidvind, slipa på framåttekniken med salta stänk i snoken och leta lä. Men mest av allt visade varenda en av de här fantastiska damerna upp en briljans i grupptänkande, positiva tillmälen och lyckliga, ibland lite trötta flin.

När vi kom in till Norråva lite senare än planerat stod där fyra grabbar och lastade av kajaker från taxibåten som hade fått rycka ut när de gjorde bedömningen att målet var lite för svårnått för dem.

Tack, tjejer, för en fantastiskt fin helg! Och tack för att ni delade med er av potatissallad, kyckling, rödtjut, choklad, humor,värme, kamratskap, bilder och jag vet inte vad…

Carin ställde upp med sin kropp, sin kompetens och ett par båtar. Jag hade packat tält, mat och tillräckligt med smoothies för att hålla oss på gott humör i två dagar. Allt klart för Operation Utbilda Agda.
“Jag ska lära dej allt jag kan” sa Carin Vi letade busväder för att öva bl. a. kamraträddningar i sjö med fullastade kajaker.

Så här bra gick det.

Navigering var  högprioriterat och  inte dröjde det värst många paddeldrag innan vi kliade oss i huvudet och började skylla på kompassen. Skumt att bådas kompasserna visade lika mycket fel…
Det är anmärkningsvärt hur många öär som heter samma sak - och hopplöst många som heter

Vi hamnade (av uppenbara skäl?) på Namnlösa, när solen stod som högst på den klarblå himlen, där vi helt otippat mötte min skrivbordsgranne på NO-rummet i plugget. Vi tackade artigt nej till lunch på segelbåten,  rundade ön och intog sill och färskpotatis på en soldränkt klippa.Ett dopp i det alldeles lagom varma vattnet hann vi med under tiden potatisen kokade.

Vi satte i igen, tragglade lite till med kompassriktningar och hittade fram till en liten plutt-ö strax söder om Aspö. Jäste på en klippa, och efter ett par timmar lyckades jag få fart på Carin igen. Vi drog på oss torrdräkterna och lekte oss igenom ett kvällspass i viken.

Fniss blandat med gapskratt och diverse plaskljud lyckades locka in Lars från Långt-Bort-Någonstans där han lekt med Martin och Bengt. Han fattade väl att det vankades bättre mat hos oss

Råkade tappa en (uräten) burk tapenade i vattnet och Carin gör sitt bästa för att hålla naturen ren…

Lars lämnade oss med kaffekoppen i händerna och spättade in till Norråva för att göra lite nytta. Vi snurrade runt både på och under vattnet utan att ha särskilt bråttom. Alls. Övade akterliga styrtag och filade med grovtandad rasp på framåtpaddlingstekniken.

Valde mellan lunch på Värdshuset på Grinda och fil på valfri klippa. Det blev klippan och hälften av oss tog en liten tupplur till ackompanjemang av vågskvalpet.

En smula dåsiga landade vi på Norråva och konstaterade att det finns många anledningar att göra fler turer tillsammans på tu man hand

Text och Foto: Bengt Allebrink

Jag, Lars och Martin fick skjuts av min snälla Annika och hennes
syster upp till Kapellskär där vi började packa våra kajaker. Vår
plan vara att snirkla oss syd-öst ner och ut till Svenska högarna, och
sedan sikta västerut mot någon lämplig landningsplats i hemmatrakterna.
När vi packat färdigt våra kajaker stod vi där alla tre iförda full
paddelutstyrsel, massor av solkräm och kallsonger. Där på stranden
utnämnde vi oss till fillefjongpartyt och sjösatte.

Tre kajaker

När det började lida mot kväll fick vi söka ganska länge för att hitta
en fin sovplats, ingen av oss trodde att det skulle vara så här mycket
stugor och båtar här men efter träget letande hittade vi en superfin
söder udde i lä från vinden och med lite solnedgångsutsikt på
Långskär.

Lars fotar Bengt

Foto: Martin Edén

Lunchpaus

Foto: Martin Edén

Under dagens paddling och fikastopp hade Lars förklarat hur olika
vädersystem fungerar och hur det går att utläsa väderprognosen i
molnen. mycket riktigt fick vi vakna till ett lätt gråväder, som
lättade under förmiddagen och lät oss i lätta vindar och solen i
ryggen glida ut till Svenska högarna. En plats som jag länge velat
komma till men det har aldrig riktigt varit läge. Nu var det nästan
som om moder jord ville att jag skulle få komma dit ut, men det var
ändå en ganska jobbig paddling. Det jobbiga var egentligen inte själva
paddlingen utan att jag just innan denna tur hade bytt sits i kajaken
och inte riktigt hunnit mysa till den, så JA jag hade lite ont i
rumpan när jag kom fram.

Svenska högarna i sikte

Illa rekade som vi var visste vi inte var vi skulle kunna sova och gå
i land så vi fick runda ön med tre landningar innan vi hittade en
fantastisk klipphäll på norra udden att sova på. Vid den andra
landningen gick vi upp på ön och upp i fyren, Ingen av oss hade pengar
med oss för att betala avgiften men efter lite läsning på baksidan av
Skärgårdsstiftelsens broschyr om Svenska högarna -Stockholm skärgårds
utpost åt öster, såg vi att det gick att betala in 20:- på postgiro
921 32 90-1 och på så sätt klara biljetten som utgjordes av tidningen.
Fyren var läcker, storslagen utsikt som inte går att fånga med en
pocketkamera och de finurlig kugghjul som förr i tiden fick fyrens
prismor att snurra, i dag är de utbyta mot elektronik, hela fyren var
fin.

Kugghjul i fyren på Svenska högarna

Martin och Lars på Fyren, Svenska högarna

På kvällen kom en rad sura och surrande överraskningar. Massor med mygg
och dagg. Jag hade inte tänkt på daggen när jag satte upp tältet och
tänkte - “Äääh det är ju så fint väder jag skiter i yttertältet”. Så nu har
jag lärt mig den läxan. Jag vaknade mitt i natten av att det droppade
vatten i mitt ansikte och det kändes rätt surt. Men inget ont som inte
har något gått med sig, när jag låg där vaken och försökte undvika
vattendropparna fick jag höra en uggla som jag aldrig hört förut.
Efter samtal med min ornitologiska svärfar Holger och lyssnat på
ljudklipp på nätet så tror jag att det kan vara antingen Slaguggla
eller Hornuggla, Kul.
Dagen där på paddlade vi mot Gillöga där Lars lämna mig och Martin för
att ta sig an den långa sträckan in till Norråva. Senare fick jag höra
att han kommit fram vid niotiden på kvällen. Jag är djupt imponerad av
hans bra teknik och mentala beslutsamhet att hålla på och gno så pass
länge i kajaken.

Jag och Martin tog oss uppåt via Nassafjärden till Kallskär där vi
hittade en superfin liten kobbe just norr om kallskär. Vi ställde upp
tälten på helt släta och plana klippor, tog oss ett kvällsdopp och
njöt av god mat och vin. Jag hade med mig lite whisky som vi delade på
medan vi gick runt ön och letade lite ved för att stoppa i BengtBrasan
bara för att sätta pricken över i’et i mysighet. Vi hittade inte mycket
men det är tur att det inte behövs så mycket, så det blev en liten
brasa trotts allt. Jag tog fram några korvar som vi grillade och
delade på.

BengtBrasan och fullmåne

Sista dagen klev vi upp ganska tidigt och i nästan helt stiltje begav
oss mot sydväst och Sollenkroka. Det blev ganska långa överfarter på
helt blanka vatten, mitt på överfarten mot Lökaö blev vi anfallna av
små små flugor som tycktes ta sig in i både öron och ögon, högst
irriterande och det var väldigt frustrerande att inte kunna göra något
åt det. Jag tänkte en stund att om jag rollar ner under ytan kanske
jag slipper dom, men i vattnet var det ganska mycket alger som man kan
bli sjuk av och när jag kom upp igen skulle säkert flugorna ändå vara
kvar och jag skulle bara blivit blöt. Så jag bestämde mig för att inte
göra något åt saken och försöka härda ut.

Martin på fjärden

Vid Lökaö blev det märkbart tätare mellan båtarna och träden på öarna
och vi fick vara mer försiktig när vi passerade uddar och farleder.
Under vår Lunchrast vid Kulans uddar fick vi återigen besök av det
tyska paret som vi tidigare träffat på en kobbe väster om Bredskär i
Stora Nassa skärgården. Om dom skulle komma tillbaks och semestra i Sverige
igen så skulle dom komma och hyra av oss på Horisontkajak och kanske
gå en endagars kurs också. Det är alltid kul att träffa nya personer
som är intresserade av att paddla, och Martin berättade och visade
lite teori om hur man kamraträddar.
På Sollenkroka kom Annika och hämtade två trötta men mycket belåtna paddlare.
Under våran paddling har jag haft med mig GPS och solcell för att
kunna ladda batterier, det har fungerat mycket bra och jag bifogar en
bild på hur vi har paddlat.

Turkarta yttre skärgården

Lite data, vi har paddlat 123,59Km eller
66,74Nm och sista dagen blev det 38.8Km eller 20,9Nm vi har haft en
snittfart på 5,4Km/h eller 2,9Kt inte så snabbt men vi är inte kända
för att vara bråttompaddlare häller men maxfarten var 10,7Km/h 5,8Kt
kanske lite surf kanske

Webbredaktör: Martin Edén

Dom säger att det är på sommaren man ska paddla. Kanske det. Lars gjorde ett försök förra veckan och vimsade runt i ytterskärgården nästan en vecka innan han var tvungen att vända in för att hjälpa mej och Charlotta här på Norråva. Det var tydligen så fint att han vände tillbaka ut med Martin och Bengt några dagar med avfärd i går. Manne, P-O och Stefan kom hem från två veckors paddling i Norge häromdagen.

Lite sugen blir man ju. Agda offrade sej och i morgon sticker hon och jag ut i två dagar och kollar av om det är så trevligt som dom säger. Jag släpper kunder, tangenter, skiftnycklar och grästrimmern till Charlotta.

Vad tror ni? Har ni provat? Det var så länge sedan att tips är välkomna

• En lättrollad tvåa.
  Postat den Saturday, July 4th, 2009 i Övrigt - Comments: (2)
  Ibland blir viken utanför här på Norråva mer likt ett dagis. Skratten avlöser varandra och vi glömmer att vi är medelålders.  Nu kan vi marknadsföra vår dubbel Looksha T som “lättrollad”.
• Ett litet äventyr kan vara stort nog.
  Postat den Friday, July 3rd, 2009 i Övrigt - Comments: (2)
  I går hade vi finbesök. Syrran kom ut med sina barn. Calle är fem och Maya är sju. Det blev en tur till Stora Sandön med bad och fniss. Och massor av mormors bullar. Livet behöver inte vara svårare än så här.
• Små paddlare.
  Postat den Saturday, July 25th, 2009 i Turer - Comments: (4)
  Man behöver inte göra det så svårt. Vi tog en tur till Stora Sandön häromdan. Agda, Fredrik, Calle, Maya, Lars, Axel och jag vispade ut till vårt närmsta paradis för att grilla korv och marshmallows, dricka saft och tälja lite kul pinnar. Sova i tält och mysa med morronkaffet.Calle tog plats i Manitou II:n.

Om du gillar vår blogg - prenumera gärna på rss-flödet i högerkanten