För ett par dagar sedan träffade jag Karin Ihre som skrivit kokboken “På en låga”. Karin gillar att paddla och vi på Horisont gillar god mat. Vi gillar dessutom varandra. En given combo. Den 27-29 juni och den 6-7 september gör vi slag i saken och kör en Gourmetpaddling tillsammans. Följ med, vetja

Karin i sitt esse. Jag ser fram emot alla tips Själv följer jag med under förespegling att hjälpa till på vattnet.

Jag skrev lite här om kokboken när den kom. Den kommer fram lite då och då när sinnet behöver matas med ny inspiration.

Ett hål uppenbarade sej inför söndagen. Lars stack och klättrade med Ludde och Axel drog till kompisar för ett avancerat lådbilsbygge. Martin hakade på och vi drog ut till Norråva för att ta en finväderstur under förevändning att Martin skulle prova Wernerpaddlar

Vi drog norrut på östra sidan av Grinda och höll ögonen öppna efter sälen som vi siktat vid tidigare tillfälle i krokarna. Ingen sällycka men däremot en hel del lyckliga suckar över att våren kommit loss på allvar.

Att man kan bli så till sej i trasorna av en massa musöron. Vi mötte tre kajakister under dagen som blivit så till sej i vårsolen att två av dem uppenbarligen tyckte att det var ok att paddla i t-shirt. Vattentemperaturen tippade vi till fyra grader.

Waxholm I vid Södra Grinda. Hasse, som har kört henne sedan hon kom från varvet för drygt 20 år sedan, vinkade glatt. Jag har ju ett gammalt förflutet som kock ombord på flera av fartygen och som kajvakt på Waxholmsbolaget, så det är alltid kul att se bekanta ansikten.

När vi snirklat oss igenom kanalen mellan Örsö och Storön tog batteriet till kameran slut. Men det kanske var lika bra det, för en stund senare tog finvädret slut. När vi korsade Sandöfjärden började åskan gå och blixtarna lyste upp himlen ackompanjerade av ett av de kraftigaste regn jag någonsin varit ute i. Just där och då hade det varit mysigare att vara någon annan stans än på sjön. Vi tog oss in till Norråva när regnet upphörde och styrde mot civilisationen igen - ganska nöjda över en fin lördag med väder.

Under söndagen gjorde jag en lov in till stan med Axel och på eftermiddagen hann Lars klättra lite med Lasse på en klippa i närheten. Veckan som kommer går i flyttens tecken. Norråva ska ställas i ordning inför öppnandet den 1 maj. Då kör vi lite spektakel med paddelrelaterade workshops mellan 15 och 18 och ett avslutande yogapass för de som vill i det fria. De första gästerna som dyker upp bjuds på något att äta och dricka samtidigt som vi har 10% öppningsrabatt på alla tillbehör i butiken. Vi ber till vädergudarna om nådigt öppningsväder. Särskilt som jag lovat att bada Men bara med kajaken på…

För det mesta hålls våra ledningsgruppsmöten i vardagsrumssoffan, eller om det är riktigt allvar, på varsin sida av skrivbordet. I går kväll förlades det på vattnet utanför Aspviks brygga, inte långt från vår bostad. Fördelen med vattenförlagda möten är att kreativiteten är på topp. Nackdelen är att resultat- och balansrapporter och alla excelark blir obrukbara… Vi fick i alla fall lite frisk luft och vatten i gälarna. Lars kunde inte hålla sej från att ta med kameran.

Livet är fint.

Arbetsveckan inleddes med en provpaddling på Baggensfjärden. P-O var så snäll och lät oss lägga i hos honom. Kanske inte helt altruistiskt, då han fick plaska lite med Alaw Bachen samtidigt Själv jonglerade jag upp Qaanaaqen på biltaket och fick en liten lekstund med henne. Med öronproppar, varm mössa och solen som lyser upp vattenytan är det riktigt trivsamt att rollträna.
Manne for runt i Romanyn som en skållad råtta och leendet blev bredare och bredare för varje minut.  När han hårdtestat den under symposiet i Wales är jag inte förvånad om det blir en sådan i Mannes kajakstall…

En fin fika på en bergsknalle utmed Baggen på P-Os tomt och sedan ett yogapass fick avsluta en trivsam måndag.

Vi hade kommit överens med Pelle och Carina som driver Nynäs Kajak att ta en tur i helgen. Det visade sej att det skulle bli sista lediga helgen innan säsongen smyger igång. Vi öppnar ju den 1 maj ute på Norråva och Pelle och Carina öppnar någon vecka senare hos sej.

Men allra roligast var nog att Freddan följde med. Freddan är Pelles dotter och han har alltså lyckats med vad jag totalt misslyckats med. Att få sin unge paddelintresserad. Freddan ska dessutom ha massor av beröm för att hon stått ut med ett gäng medelålders paddelnördar en hel helg. Starkt.

Vi passade på att byta båtar friskt under hela helgen. Pelle och Carina hade en Point 65 Whiskey 16 med sej och vi hade våra Rockpoolar och Explorern med.

Carina i sin X-lite.

När Bengt fick höra att målet var bastun på Nämdö, förhandlade han med sin Annika och när vi satt och myste med söndagskaffet dök han och Stefan upp. De hade satt i hemma hos Stefan i Malma vid åttatiden och en timme senare knackade det på tältduken.

Bastun fyrades på igen och det badades så det stod härliga till.

Stefan levererade som vanligt en hel hög med galna historier och är det någonstans man har träningsvärk efter helgen så är det nog i kindmuskulaturen efter alla skratt.

Inte förrän vid tretiden styrde vi kosan mot Stavsnäs. Vi utnyttjade hela söndagen och snirklade runt i arkipelagen utan brådska.

Lite balans- och rollövning efter fikat. Det blir ju så mycket mer inbjudande när solen skiner, även om vattentemperaturen fortfarande var strama 2 grader.

Nämdöfjärden låg snudd på spegelblank när vi angjorde Stavsnäs.  Vi konstaterade i bilen på väg hem att vi är lyckligt lottade. Paddlingen har gett oss möjlighet att träffa många härliga människor och efter en sådan här helg kan livet inte bli så mycket bättre. Tack, Freddan, Pelle, Carina, Stefan och Bengt, för att vi fick tillbringa helgen tillsammans med er!
Många fasar för måndag, men nu ska jag ratta MYSan (bilen) ut till Norråva för att lasta om kajaker och bedriva lite personal- och kundvård på Baggensfjärden under eftermiddagen. I dag är en bra dag att vara småföretagare i kajakbranschen.

“Alla” säger det. Yoga är finfint för paddlare. Nu, efter några veckors yogande, tror vi på det. Stenhårt. Vi har hittat en yogainstruktör som förstått våra förutsättningar och vad vi vill uppnå som paddlare. Anette har tagit sej an oss och numera är måndagskvällarna heliga och vikta för en timmes fokus på bålstyrka, balans, flexibilitet och ökad rörlighet. Ibland går det bra. Riktigt bra. Ibland går det sämre. I går gästspelade Jocke och Ulrika istället för P-O och Eva som åkt till Riksgränsen för lite skidåkning.

Anette visar och Lars i bakgrunden försöker göra likadant.

Ulrika har yogat en del innan kan man misstänka

För Jocke var det första gången. Lite skeptisk i början, men sista gången var det nog inte.

Bengt i en stående hund.

Ibland är det lite svårt med både balans och fokus . Vi fortsätter oförtrutet med våra måndagspass och räknar med vackrare och starkare rörelser i kajaken. Vill du hänga på är du välkommen! Vi har plats för ett par till

Tillbaka från skidsemestern. Tåget gled in på Stockholms Central på söndagsmorgonen och en knapp timme senare stormade vi in i vårt lilla hus till katternas förtjusning. Lite mat i kattmatskålarna, en intensiv uppackningsfas projektledd av ordningsfascisten Jäderström och en tvättmaskin på gång senare, tyckte vi att en söndag kan man ju inte slösa bort på ordningsfrågor. Ungarna cyklade iväg till kompisar och vi lastade på kajakerna på biltaket. I hamnen mötte oss Bengt.

Vi tog en kort runda ut på Baggensfjärden och tog rast vid ett öde torp. När Bengt packade upp sina äggmackor njöt vi av våra medhavda morötter…

En kort tur på inalles två och en halv timme kändes helt lagom för att komma tillbaka hem och ladda om tvättmaskinen och ta itu med lite jobb som låg och väntade. Sen fick vi finfrämmande av Jocke och Ulrika som kom upp till Huvudstaden för att hämta hem ett gäng kajaker till Uddevalla. När Jocke och Ulrika kommer och hälsar på saknas aldrig samtalsämnen, vilket resulterade i en sen kväll med mycket kajaktjat.

Vi har vimsat runt i Åre under veckan. Lars, Ludde, Axel, Mormor och jag packade in oss på nattåget i fredags kväll och vaknade lite yra på lördagsmorgonen när det var dags att kliva av.

Vi har njutit av obefintliga liftköer, sol, nygräddade våfflor, och en hel massa trevliga människor. Första dagen skulle jag ta det lite lugnt och spände på mej fjällskidorna för en tur i Björnens milspår. Eftersom jag aldrig gått en första tur för säsongen med längd/skridskopjäxorna utan att dra på mej ett ordentligt skavsår fanns väl ingen anledning varför hälarna inte skulle vara belagda med ett par rejäla blåsor den här gången heller… Ibland känns det som om det där med livsvisdom och erfarenhet aldrig, aldrig hinner ikapp en trettisjuåring med en femårings sinne. Compeedförbrukningen, som skulle kunnat hållas nere på ett minimum om man skött fötterna i förebyggande syfte, sköt i höjden och Apotekets aktier gjorde en resa uppåt den här veckan får man förmoda.

Ludde och Lars kastade sej utanför pisterna medan Axel, mormor och jag höll oss nära våfflor och grillade korvar. Ibland gjorde vi en repa i Gröna linjen och Axel jibbade lite medan jag oohhade och aahade som mammor gör.

Någon gång ibland fick jag hänga på Lars och Ludde.

Men inte när dom åkte utanför pisten.

I morgon bär det av söderöver igen. På söndag får vi finbesök från Uddevalla och kanske hinner vi med att lura ut Jocke och Ulrika på en snabb paddeltur. Och då menar jag få timmar i måttlig fart, får jag väl för säkerhets skull tillägga för att ingen ska få några idéer om bråttompaddling.