Eftersom Lars har ett “riktigt” jobb som tar all hans tid från i mitten av januari fram till slutet av mars, bestämde vi oss för att lyxa till det med en paddling runt Fågelbrolandet. Det är ju dessutom lite inne med “circumnavigations” - paddlingar runt olika landmassor. Se bara på Babs, Freya, Justine och Barry, Simon och Phil. Ja, det dräller ju av paddlare som hittar på kul saker under lågsäsong. Vi hade lite klent med sällskap på vår lite mindre anspråksfulla lördagsexpedition. Sydliga vindar och regn målade upp en värld i gråskalor.

Vi lade i i Malma och började paddla motsols, trots att alla vidskepliga paddlare hävdar att det betyder olyckor och ond, bråd död

Så här års var vi ensamma sånär som på en motorbåt. Sommartid vimlar det av alla sorters farkoster just här.

Vi motstod frestelsen att slinka in på Strömma Krog, då vi fått en del kommentarer angående våra tunga kolhydratuppladdningar på senaste tiden

Men den varma chokladen smakade finfint ackompanjerad med en äggmacka.

Strömma Kanal.
Lördagen avslutades hos goda vänner med en 40-årsfest med James Bond-tema, så det var bara att åka hem och svida om fort som 17.

Solen väckte oss på söndagsmorgonen. Solen. Le Soleil. Jösses, det var inte igår. Vi gjorde som Axel, den 10-åriga sonen och “glömde” alla plikter och ringde Albinobengt. När vi paddlade ut ur Kihlsviken med solen rakt i ansiktena, kändes det helt rätt.

In i Baggenstäket.

Lite strömt var det allt, tillräckligt för att leka lite i. Traversera och göra några övergångar från bakvatten in i strömmen och tillbaka igen. Suget efter att få busa runt i tidvattenrejsen utanför Wales är enormt, och nu har vi äntligen bokat biljetter för att komma till symposiet i Anglesey i maj. Men innan dess tror vi att vi hinner få många fina timmar på vattnet här i Sverige. Vi trotsar våra skridskovänner och ber till högre makter om en isfri vinter.

Fredag kväll. Vid niotiden kläcktes idén om årets första semmeltur. Kvart över nio hade jag och Lars gemensamt raggat upp Bengt, P-O och Stefan för en tur nästa dag.

Bengt är aldrig svår att lura

Termometern visade på minus tre grader. Det blåste lite. 12 m/s trodde Windguru men vi konstaterade att lite mindre än så var det nog. Ganska mycket lite mindre, även om vi ändå valde att hitta så mycket lä som möjligt. Baggen såg inte jätteinbjudande ut när vi satte i vid Västra Ekedal, strax utanför Gustavsberg, där P-O bor.

Inne i Kolström var det lugnt och fint, och det låg lite issörja som Stefan och P-O forcerar.

Några vackra isformationer.

Vi lurade upp Lars på bron över till Ingarö för att fota lite.

Hur var det nu då? Åt vilket håll ska vi? Vilket håll går farleden åt? Och vilken sida på pricken ska man vara på?

Målgång i Grisslinge. På Systrarna Delselius konditori, som ligger 30 meter från vattnet. Personalen har vant sej vid att vi ångar in med full paddelutstyrsel på väg till Norråva och dom hälsar alltid glatt.

Har jag glömt att tala om att dom har världens godaste semlor oxå?